Kung borre slår tillbaka

Precis när man börjar få vårkänslor slår kung Borre tillbaka rejält. Det är rent ut sagt svinkallt ute.  Kommande helgs havsöringsfiske lockar inte alls. Is i ringarna, köldstela fingrar och långa dagar utan är inget jag ser fram emot. Borde binda flugor men lyckas inte motivera mig själv.  Det blir säker skoj när jag är på plats och vem vet det blir kanske till och med plus grader. Men just nu känns det motigt och inte alls lika lovande som när jag bokade in resan för ett par veckor sedan.  

Kylan har i övrigt dödat all fiskelust hos mig för tillfället. Jag gjorde ett tappert försök att ismete upp en monsterabborre i söndags för att få några bilder till Fiskesnacks artikeltävling.  Passet kändes lätt tvingat och fångsten av monsterabborren uteblev.  Tur var kanske det för åter i hemmet upptäckte jag att kameran hade slut på batteri.  Spelade inte så stor roll att det inte blev några bilder på monsterabborrar, befintliga bilder räckte bra som det var. Måste medge att jag blev nöjd med den slutliga artikeln och jag både hoppas samt tror att den har en chans att segra.

 

Mitt bidrag till Fiskesnacks artikeltävling

 

 En liten biltaksbåt skulle sitta riktigt fin. Har redan börjat planera vilka fiskemöjligheter som skulle öppnas. En liten tracker biltaksbåt skulle vara perfekt till vertikaljiggning efter gös, abborr och gösfiskefiske i skärgårdens lugna vikar och marrer samt som platform vid mete efter sutare och rudor.  Fördelen med en biltaksbåt är många, inga vatten blir för svårtillgängliga. Det enda man får akta sig för är för öppna vatten och kraftig sjö. Tiden får avgöra om mina egenskaper som skribent räcker i tävlingens hårda konkurrens. Annars blir det nog till att köpa sig en. Må bästa artikel vinna.

Abborrar i mängder

Här kommer lite bilder från senaste veckans abborrfisken...

 

 

 

Put and take Regnbågar i Storfiskeregistret

Det är säker flera av er därute som missat detta, men från och med i år är det ok att anmäla Regnbågar fångade i put and take vatten till Storfiskeregistret, såvida de väger över 6,0 kg.

En stor Regnbåge från ett välkänt Put and take vatten. Överlistades på en liten nymf.

 

Tidigare har det inte varit ok att anmäla fisk från vatten där det odlas eller sätts ut fisk över storfiskegränsen. Detta har lett till att endast förrymda fiskar har kunnat anmälas. Visserligen är en del rymligar i Östersjön mer vilda än odlade. Min uppfattning är dock att dessa endast utgör en minoritet av anmälningarna, den stora merparten är fisk som nyligen rymt från matodlingar.  Att dessa fiskar skulle vara mer värda ur ett sportfiskemässigt eller etisk perspektiv har jag svårt att se.  Jag välkomnar själv ändringen vilket innebär att jag numera kan anmäla eventuellt storvuxna Regnbågar från exempelvis Strömhult.  Storfiskeregistrets ändamål är att vara ett register över var det finns storvuxna fiskar i svenska vatten.  Att tillåtna put and take vatten inkräktar enligt mig inte det minsta på registrets riktiga ändamål. Regnbågar är en av Sveriges populäraste sportfiskar och en majoritet av fiskarna fångas i så kallade put ande take vatten.   Det var i sådan vatten som jag började min sportfiskebana och jag tycker fortfarande om att besöka dem då och då.  För er som inte invigda i Regnbågsfiskets värld så kan jag meddela att det fortfarande inte är lätt att fånga en regg regnbåge. Trots tussentals regnbågar fångade genom årens lopp och mer än tiotalsbesök i Storregnbågsvatten som Strömhult och Norrbyströmmen med mera så har jag bara en över 6 kg. Då finns det betydligt enklare fiskar att satsa på om man vill ha ett regg.

 

Planer för 2013

Nu under högvintern är det mörkt långt innan gemeneman slutar för dagen och det blir därmed svårt att klämma in fiske under veckodagarna. Däremot finns det gott om tid att planera det kommande fiskeåret. Efter en hel del grubblande har jag lyckats sätta upp mina mål för 2013. Jag ska satsa ännu hårdare på att försöka komma upp till 10 reggarter. Målet för 2013 är mer specifikt att är att fiska upp 5 nya arter över storfiskeregistrets reggvikter.  Den art som fått mest tid i planerna är abborren, som ni säkert redan känner till skulle jag väldigt gärna ha en reggaborre från stockholmsområdet och ännu häldre en över 2. 

För att lyckas med detta kommer de flesta turer framöver gå i den randigas tecken med antingen pimpelspöet eller ismete i handen. Om planerna inte går i lås finns det också en reservplan på att göra en riktad satsning på lite mildare bredgarder. Nämligen Kalmarområdet som är välkänd för sina stora abborrar.  

Nästa art som det ska satsas på är den mytomspunna Rudan. Få arter kan vara så svåra att komma till tals med som rudan, stundtals omöjliga att få till att äta och när de väl är i nappatagen hugger de så försiktigt att huggen knappt registreras trots ultra känsliga tackel. Väl på kroken är rudan ingen kämpe och inga nervpirrande fighter eller långa rusningar kan väntas om man väl lyckas kroka en av dem. Istället är det mystik kring rudan som fascinerar mig och som gjort att jag bestämt mig att för att satsa många pass framöver i jakten på en drömrudan. Att rudor av gigantisk storlek dessutom döljer sig lite här och var i stockholms skärgård förhöjer dessutom upplevelse då det i denna tidsålder av att följa John fortfarande kan erbjuda en del upptäckarglädje.

Förutom dessa två arter ska jag även köra satsning i lite mer kända metevatten. Först och främst har jag planerat in ett par turer till meteeldoradot Dalälven där regg på vimmor och björknor fångas i parti och minut. Dessutom finns här chans på mört ända upp till kilot. Ett spännande vatten som endast ligger ett par timmars bilfärd ifrån hemmet.

Nästa kända metvatten som jag hoppas besöka är klassiska svartån. Det främsta målet med denna resan är att stifta bekantskap med  en för mig ny art, nämligen färnan. Få arter hyllas så mycket i både svensk och engelsk fiskelitratur som färnan. Då fina färnavattenvatten finns inom rimligt avstånd så var beslutet inte svårt att fatta. Dessutom är svartån med omnejd dessutom känd för gigantiska sarvar som jag inte skulle tacka nej till att stifta bekantskap med.  

Där har ni mina planer för 2013, hur det blir i verkligheten får tiden avgöra.

Regg 2/10

Sommaren 2012 var riktigt bra ur karpfiskesynpunkt för min sida. Många karpar fick syna mattan och de flesta fångades på närdistansfiske med flötmete vilket inte gjorde saken sämre. Medelvikten låg någonstans kring 7- 8 kg vilket jag anser som riktigt bra. Egentligen borde jag vara mer än nöjd men det var det en liten detalj som fattades och det var någon toppfisk. Ingen fisk över 10 kg hade gått i håven under varken vår eller sommar.  Det har blivit lite som en tradition att fånga åtminstone en fisk över tio kg per år i Stockholmsområdet, något som jag lyckats med varje år sen jag började karpfiska.  Jag bestämde mig för att jag skulle göra en höstsatsning på karpar för att förhoppningsviss kunna få någon över tio kg.  Karpspöna lades på hyllan i augusti i väntan på lite kyligare väder.

Men så plötsligt var hösten här och mina karpfiskeplaner gjorde sig påminda. Däremot var kalendern väl fylld vid det här laget och hela satsningen höll på gå i stöpet. Ett fyra timmarspass trycktes in en tidig lördagmorgon i slutet av september.  Inte mycket till satsning kan tyckas men denna gång räckte det. Efter lite riggstrul och över 4 tappade fiskar(!) kunde slutligen två fina karpar landas varav den tyngsta drog ner vågen till 12 720 g. Nytt personbästa och regg nr 2.

 För mer utförlig fångsbeskrivning se min gamla blogg.

Fisketorkan bruten

Under den senaste månaden har det inte funnits minsta möjlighet till fiske, renovering och flytt till ny lägenhet har tagit all fritid i anspråk. Men i onsdagsmorse bröt jag den ca månadslånga fisketorkan. Ett morgonpass i dammen med Patrik fick utgöra en bra nystart.  Det blev endast ett tvåtimmars pass denna dag men vilka två timmar. Dammen var verkligen vacker i vinterskrud och regnbågarna var det full fart på under isen.  Dessutom fick jag drilla de första fiskarna på min nya Centrepin –rulle som inte helt oväntad fungerade alldeles utomordentligt som ismeterulle.

Nästa pass blir förhoppningsvis redan imorgon men då är det de randiga som får se upp....

Regg1/10

 

Jag följer bubbelspåren på mäskplatsen och fantiserar om hur sutarna där nere i mörkret rotar omkring efter godbitar i dyn.  Ett av bubbelspåren närmar sig mitt flöte för att slutligen nå ända fram. En kort stund ser det närmast ut som en jacuzzi kring flötet. Flötet  vibrerar till ett par gånger och jag greppar spöet i väntan på ett ordentligt napp. Nappet uteblir dock och det slutar bubbla. Jag lutar mig tillbaka i stolen och hinner precis tänka att det kommer fler chanser när flötet plötsligt reser sig två centimeter från sitt nersjunkna. Flötet står sedan tillsynes helt still utan att varken röra sig i höjdled eller sidled. Jag reser spöets till ett mothugg och möts av solitt motstånd. Det står genast klart att det varken är björkna eller sarv som denna gång plockat upp min räka.  Sutaren svarar med några tunga knyck följt av en kraftig rusning mot det närliggande näckrosorbältet.  Jag sätter hårt mot hårt, 13 fotaren böjer sig ända ner till handtaget. Det knackar lätt om lacken i ringarna och det sjunger om 0,22 linan när pressen ökar.  Linan håller för pressen och manöver lyckas, rusningen stoppas innan sutaren når fram till näckrosorna. Svara inser att manövern misslyckats och försöker istället bli av med kroken genom en ny rusning åt helt motsatta hållet men även denna manöver pareras. Kampen fortsätter relativt lugnt och största delen av tiden går sutaren tung och orubblig några meter ut från båten.  Jag inser att det är en sutare av bättre kaliber och trotts flera försök lyckas jag inte få sutaren att lämna botten. Efter drygt 5 minuters dragkamp ändras plötsligt kampens beteendet. Motståndaren känns betydligt slakare och orkar inte hålla emot på samma sätt längre. Strax efter bryter en stor sutarhona ytan, den ser gigantisk ut när den uppenbarar sig ur det grumliga vattnet. Sutaren påminner nästan mer om en karp än en sutare på grund av sin storlek…

Ovanstående scenario utspelades sig under förra våren.  Jag och tre goda vänner hade sedan länge bokat in en tre dygns satsning i en välkänd sörmländsk sjö i förhoppning om att få stifta närmare beaktning med några av sjöns storvuxna sutare.  Vi hade tidigare fiskat i sjön och hade en klar plan redan innan vart och hur vi skulle fiska. Det visade sig att våra planer var helt rätt denna gång och det tog inte lång tid innan vi kom i kontakt med de första sutarna. Vi hade träffat helt rätt detta år. Det var fullfart på sjöns sutare som försökte äta upp sig inför en annalkande lek.  Mängder med sutare kunde fångas och förevigas på bild innan de återsattes i det grumliga vattnet för att sprida sina gener vidare.  Fisket skedde uteslutande med flötmete från uppankrad båt. Betesmässigt verkade de inte spela någon större roll denna gång om det var majs, mask, maggots, räka eller pellets som erbjöds då sutarna slukade det mesta i sin väg.  Storleken på fisken var fin som brukligt i den aktuell sjö, snittet låg på dryga två kilo och med toppar på strax över tre kilo. Men efter två dygns fiske fattades fortfarande det vi kommit för, en sutare över reggvikt. Syftet med resan var sedan tidigare klart fastställt till att fånga minst en sutare över storfiskgränsen på 3,2 kg.  Med ett dygns fiske kvar reser sig plötsligt mitt flötet. Resten har ni redan hört. Det ni däremot inte vet är att vikten strax efter kunde fastställas till 3520g och mitt första regg var ett faktum med råge.